Att sammanfatta tiden som gått sedan mitt senaste inlägg är närmast mission impossible. Det som mestadels hänt mig under dessa ganska ointressanta veckor har varit symmetrilinjen och vertex, avslag på ungefär varje jobb jag sökt, ett födelsedagskalaze eller två, en kortvarig maginfektion (hypokondrikern i mig insåg dock allvaret i det hela och började vråla om gallsten), korsord, en väldigt spontan White Lies-konsert (med betoning på t:et), och för att toppa det hela besökte vi esteter idag Boxholm för ett mycket besynnerligt syfte, nämligen att gå på operabio. I tre och en halv timme. Carmen raggade grabbar och vi sov.

Så här såg i alla fall delar av mitt mytomspunna kalas ut.


Rally-Sally


Camel och Barren


Julz och Bowler


Fräsig Sigurt.

Alla fastnade olyckligtvis inte på bild, men vill skänka eder alla ett hjärtligt tack för den fina aftonen. Nu är det helg. Då ska man skriva tre uppsatser. Herå.

EDIT: efter en kort korrekturläsning kunde jag konstatera att jag aldrig tycks kunna kalla någon vid deras rätta namn. Men det är väl mysigt.

Hemfärd, skulle jag vilja kalla det. Är så jävla lycklig. Den tolfte juni lyfter jag, Barren, Gurtan och Pirri Pawp (i enklare termer Marie, Sigrid och Pierre) för att stanna i två veckor. Älskade älskade London. Kan inte vänta.

         

Tänkte bara tipsa om en av mina favoritfotografer, Alicia Bock. Shit vad jag önskar att jag hade tagit de där bilderna. Så simpla men så fina. Ta en titt!