Jag vet inte varför, men det gör ont i hela mig vad jag än lyssnar på för musik, byter febrilt men det känns aldrig rätt. Blir äckligt nostalgisk eller löjligt gråtmild. Så fort jag lämnas ensam snurrar tankarna för fort och jag kan inte distrahera mig själv. Malin var nyss här och firade våra födelsedagar, traditionsenligt och så. Det var fint, men nu tänker jag igen. Tänker tänker tänker.

Vad som blev fel, egentligen. Om det var fel från början. Vad som kunde ha hänt. Vad som egentligen hände. Vad små detaljer betydde, och hatar mig själv för att överanalysera.

Och jag vill inte sova. Det är så outhärdligt jävla tråkigt.
[/whine]

Hej bloggläsarna, det här händer mitt lov;

Fredag; förstöra läskmaskinen på Golden Thai med Susäny, sen välgörenhetskonsert lite spontant sådär.
Lördag; med MalarN som sagt.
Söndag; chatrouletta med Nemå, vår one and only hobby.
Måndag/tisdag/onsdag; Borås, hoppas inte jag blir tvungen att sova över i den ångestfyllda lägenheten med suckande väggar.
Possibly fredag; umgås med the gaaaang.
Lördag; MARKUS KRUNEGÅRD med Berra!
Söndag; Alice Ida Carina Nordstrand fyller 16 år kl 20:29.

Susäny och jag har också... planer. Så att säga. Jag flinar nu för mig själv.

Just det.
Det går rykten om att Green Day spelar på Ullevi den 6 juni. Hoppas hoppas hoppas det är sant. Say your prayers!

Se där ja va va va. Det blev ett lyckligt slut på det här inlägget ändå.