Det är ju sånt som bara händer. Det tar två sekunder. Nej mindre. Bråkdelar av små små korta ögonblick och sen sitter man fast. Det lossnar inte förrän det själv vill. Och det gör mig totalt vansinnig.
Jag vet att det är korkat, jag vet att det är fel fast det känns så jävla rätt.
För att jag råkade kolla åt rätt/fel håll vid rätt/fel tillfälle. För att jag råkade vara på rätt/fel plats vid rätt/fel stund.

Det kan ta slut imorgon eller hålla på föralltid, ibland är det så.

Inte särskilt givande.
Men jag kan inte greppa allt.
Vill nog bara att det inte ska vara på riktigt.

Förresten.
Det är sommarlov.