KEEP MAKING THESE TO DO-LISTS BUT NOTHING GETS CROSSED OUT

2010-01-20 @ 01:37:00



Om en månad ska jag åka och glo på mannen igen. Förra gången var det genom en glasruta i ett ösregn.

Förövrigt vet jag inte riktigt vad som händer. 2010 börjar konstigt. Jag sitter mest och kollar på.
för att jag inte fattade att jag aldrig kommer att förstå någonting, livet bara blir.

Jag kommer på nya nyårslöften hela tiden. Sluta skriva lal. Bädda sängen varje morgon. Gå ner i vikt. Färga utväxten oftare. Kämpa hårdare. Alltid orka. Få saker gjorda. Aldrig skolka från idrotten. Glömma bort. Alltid återuppstå och bli en bättre version av mig själv.

Men jag kommer alltid rymma, för det är det enklaste. Det jag egentligen borde göra är sluta tro att jag kan bli någon annan, någon ordentligare och duktigare. Jag vill bara vara strukturerad men motiverad. Hur fan blir man det? Kan jag ens bli det? Jag hatar ju scheman. Varför fortsätter jag tro att jag kan hålla mig till något strikt? Det händer inte och det kommer aldrig hända.

Självacceptans, idiot.

Men nej, för då känner jag mig så jävla lat som bara ger upp och tänker men jag är sån, jag städar imorgon eller men jag är sån, jag sitter uppe nu och sover efter skolan.

Något annat intressant är ju varför jag låter som the whinz0r när jag oftast är glad. Ångesten ligger bara så jävla nära till hands hela tiden. Ett klockrent ord eller en låt eller mitt-i-natten-sentimentalitet, sen känns allt förjävligt igen. Sen ligger jag i sängen i 16 timmar och tänker på mitt arma krossade hjärta och rykten och svikare och trauman och allt som hör till.

Alldeles nyss var jag hyfsat nöjd. Sen började jag skriva. Då blev allt dåligt.

[ ] Sluta whina i bloggen

Aaahråå, då låter vi det stå tills jag kryssar i det. Det ser vi fram emot. Godnatt? Jag är inte trött.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0